hellokittycat.blogg.se

Jag gjorde igårkväll ett litet besök hos mina kära föräldrar. Tanken var att även lilla Kitty skulle följa med. Jag ville se lite hur hon skulle reagera på att vara där. Kitty tyckte dock inte det var en lika bra idé. Så fort jag plockade fram transportburen sprang hon och gömde sig under sängen. Jag lockade fram henne med godis men när jag försökte lyfta henne så slingrade hon sig, något som hon inte har gjort sen precis i början när hon kom hit. Jag tror att hon var rädd för att jag skulle lämna bort henne. I vilket fall fick hon stanna hemma och jag fick ännu en gång ha lite dåligt samvete över att jag lämnade henne ensam.

Kitty och jag har börjat klippa klor idag. Har dock bara tagit tre än så länge, tänker att vi gör det i intervaller. Inte för att hon inte tycker om det, hon är jätte lugn. Jag däremot är livrädd. Tänker att jag ska klippa för långt in, och efter att jag klippt kollar jag typ tusen gånger så att det inte blöder. Som att jag inte hade märkt det med än gång. Ibland önskar jag att jag vore lika cool som Kitty.

Jag gav Kitty en bit skinka och hon åt den! Låter kanske inte som en så stor grej, men jag har försökt att slänga till henne någon liten musmsbit av sådant som jag äter ända sen hon kom hit. Vanligtvis nosar hon lite på det, men äter det aldrig. Förens nu. Konstigt, jag är ganska säker på att skinka ändå är något jag försökt med tidigare.

Kitty och jag har denna veckan besök av min fina kusin Rebecka. Hon och Kitty har redan blivit vänner.

Tio minuter senare ser det dock ut såhär. Konst kan vara jobbigt.

Har smidit lite planer på att uppfostra de katter som kommer att bo hos mig till riktiga konstkännare så att de, när de kommer till sina nya hem, ser det som deras uppgift att utrota all konst som inte håller måttet. Ikväll känns det som att vi är på god väg.

Hon sover mycket den här lilla tösen.

Inatt bytte hon sovställe ifrån pallen till min säng. Imellanåt knuffar hon på mig med huvudet eller petar på mig med tassen för att jag ska klappa på henne. Det är allt en liten kelgris.

Pallen var helt klart ett lyckat köp. Den har blivit Kittys nya sovplats! Hon har sovit där hela natten och nu på morgonen är hon jätte pigg.

Hon har lagt till med en vana att efter hon har varit på toaletten så rusar hon ut därifrån in i vardagsrummet. Vet inte riktigt vad det kan beror på för hon kan omöjligt bli skrämd av något.

Det känns som att Kitty börjar känna sig tryggare och tryggare här hemma. Hon sover inte längre hela dagarna utan vandrar runt och undersöker saker. Idag har jag fått öppna både klädskåp och köksskåp för att hon ska få klättra in och ta sig en titt. Hon har även undersökt förådet vilket tydligen var intressant. Där inne var hon nog en halvtimme och har nu förmodligen bättre koll på vad som finns i alla kartonger än vad jag har.

Hon har blivit en lite bortskämd tös här. Cissi skickade med lite blötmat till henne som hon fick testa igår. Hon älskade det, så numera har hon som vana att spatsera runt mina fötter när jag är i köket och kolla lite bedjande upp på mig. Då och då går hon fram till skålen med torrfoder och nosar lite, för att sedan ge mig ännu en bedjande blick. Jag måste helt klart sätta upp regler för när hon ska få det.

Jag var även på secondhand idag för att inhandla lite nya möbler och sprang där på en liten pall som jag ansåg att jag var tvungen att köpa till Kitty så att jag i min tur kunde ta bort någon av alla stolar jag placerat framför fönstrerna för att hon ska kunna ta sig upp på fönsterbänkarna. Den lilla tösen har fått mig på fall.

Jag ska försöka fixa fram min kamera inom kort så att jag kan lägga upp lite fler bilder på den lilla damen.

Den lilla tösen skrämde precis livet av mig. Jag såg att hon ställde sig på bakbenen och spanade upp mot mitt sovrumms fönster, men att hon verkade tycka att det var lite för högt för att hoppa upp på fönsterbänken. Istället lyfte jag upp henne på den lite större fönsterbänken i vardagsrummet. Sen gick jag till köket för att laga mat och när jag kom tillbaka var hon borta. Jag tänkte att det var konstigt att jag inte hört henne hoppa ner med tog för givet att hon nu låg under soffan där hon brukar vara vid de tillfällen då jag inte hittar henne. När jag en stund senare skulle kolla efter insåg jag att hon inte alls var där. Jag kollade under sängen men där var hon inte heller. Mycket mer gömställen än så finns inte här och jag började i huvudet att gå igenom utifall det fanns någonstans där hon skulle ha kunnat ta sig ut. Precis när jag börjar få panik hittar jag henne absolut längst in på fönsterbänken, bakom gardinen. Det verkar som att fåtöljen har fått konkurrens.

Efter att under lång tid ha drömt om att ha katt fick jag nys om Cissi och hennes fina arbete med Kattbojen. Jag tog förra veckan kontakt med henne med en förfrågan om att få bli jourhem och igår flyttade denna fantastiska lilla sötnos vid namn Kitty in hos mig. 

Jag har beskrivit henne med att säga att jag aldrig tidigare träffat en så lugn katt, men egentligen är det nog en underdrift. Jag tror inte att jag någonsin träffat en så lugn levande varelse. Mitt hem har helt seriöst blivit lugnare sen hon flyttade in, och då har jag ändå bott själv tidigare.

Redan direkt när hon kom hit fattade hon tycke för min korgfåtölj, och numera är det Kittys fåtölj. Där har hon sovandes tillbringat i stort sätt hela dagen med undantag av mat och toa pauser. För en stund sen kröp hon dock upp i soffan och i skrivandes stund ligger hon sovandes här bredvid mig. Tillräckligt nära för att hennes tassar precis ska nudda mig och för att jag i små skrivpauser ska kunna klappa lite på henne, men samtidigt tillräckligt långt ifrån för att ha ett litet eget utrymme. Det verkar vara en väldigt självständig och mycket fin liten tös jag har boende hos mig. Vi kommer att trivas bra ihop. Frågan är snarare om vi kommer att trivas för bra ihop.